Handmikrofon eller headset: vilket passar bäst vid liveframträdanden?

När vi övar liveljud i kursen kommer frågan om mikrofon nästan alltid upp i andra veckan: ska den som pratar eller sjunger ha en handmikrofon eller ett headset? Båda fungerar, men de ger helt olika förutsättningar för den som sitter vid mixerbordet. Jag har stått bakom mixern vid båda lösningarna och vill därför jämföra dem utifrån vad som faktiskt händer med signalen.

Handmikrofonen är det klassiska valet. Den hålls nära munnen, ger en kraftig och tydlig signal och är lätt att förstå för den som inte har hanterat mikrofon förut. Headsetet sitter fast vid huvudet med en liten kapsel vid mungipan och lämnar händerna fria. Det betyder att avståndet till munnen i princip aldrig ändras, vilket är en stor fördel för ljudnivån.

Jämförelsen nedan gäller framför allt framträdanden på en scen eller i en studio med monitorer, där flera personer ska höras samtidigt. Poängen är inte att det ena är bättre i alla lägen, utan att varje val kräver olika saker av den som mixar och av den som talar.

• Handmikrofon: stark signal, enkel att förstå
• Headset: konstant avstånd och fria händer
• Båda kräver koll på nivåer i mixern

En handmikrofon ger oftast en fylligare röst, eftersom närhetseffekten förstärker basen när munnen är nära kapseln. Det kan låta varmt och proffsigt, men det gör också att rösten ändras när personen rör på mikrofonen. Håller man den två centimeter från munnen låter det helt annorlunda än tio centimeter bort, och det måste du kompensera för i mixern.

Headsetets kapsel sitter fast, så klangen blir jämnare, men den ligger vid sidan av munnen och fångar mer andning och s-ljud. Rösten kan låta lite tunnare. Samtidigt plockar den upp mindre av omgivningen än en mikrofon som hålls i handen, eftersom avståndet till munnen är litet och konstant.

För dig som ska lära dig mixa är skillnaden lärorik. Med handmikrofon övar du på att följa en varierande nivå, med headset på att korrigera klangen med EQ. Båda färdigheterna går igen i nästan all studio- och scenproduktion.

Rundgång är det som oftast ställer till det på scen. En handmikrofon som sänks mot en monitor eller riktas mot högtalarna kan börja tjuta på ett ögonblick. Den som talar måste lära sig att hålla mikrofonen riktad bort från ljudkällorna, och du som mixar måste ha marginal i förstärkningen innan det börjar låta illa.

Headsetet är mer förlåtande på den punkten. Eftersom kapseln alltid sitter nära munnen kan du köra lägre förstärkning, och det ger mer utrymme innan rundgång uppstår. Personen kan dessutom vända sig mot publiken utan att tänka på hur mikrofonen hålls. Det gör det lättare för ovana talare att koncentrera sig på innehållet.

Ett vanligt fel är ändå att lämna monitorerna för högt ställda oavsett mikrofon. Bygg upp monitorvolymen stegvis medan personen pratar, och stäm av med den som står på scen. Det är ett moment vi går igenom praktiskt i kursen, med riktig utrustning och riktiga sceneövningar.

• Rikta handmikrofonen bort från monitorer
• Kör lägre förstärkning på headset
• Höj monitornivån stegvis

Handmikrofonen kräver att personen håller den rätt hela tiden. Vi ser ofta att den glider ner mot hakan när någon blir uppslukad av berättandet, och då sjunker nivån märkbart. Det gör att du som mixar hela tiden måste lyssna och justera, vilket tränar örat men också tar uppmärksamhet från annat.

Headsetet har andra risker. Kabeln kan dra i örat, svett kan påverka kapseln, och ett löst sittande headset flyttar sig under rörelse. Dessutom behöver sändaren fästas någonstans, vanligtvis i bältet eller bakom på kläderna, och batteriet måste kontrolleras före varje pass.

I båda fallen gäller samma rutin: provlyssna innan det börjar, med personen i den position hen faktiskt kommer att stå i. Be dem tala i vanlig nivå och sedan lite högre, och justera därefter. Den rutinen sparar dig mer problem än något annat tips vi ger i ljudmodulen.

• Kontrollera batteri och sändare före varje pass
• Provlyssna i den faktiska positionen

Handmikrofon passar när personen mest står stilla, när rösten ska ha mycket karaktär eller när flera personer ska dela på samma mikrofon, som vid ett panelsamtal. Den är också praktisk om talarna växlar ofta, eftersom mikrofonen bara skickas vidare utan att något måste justeras på kroppen.

Headset passar bättre när personen rör sig, bär något eller behöver båda händerna, som en presentatör som visar upp saker eller en programledare som går mellan olika stationer i en studio. Det passar också ovana talare, eftersom de slipper tänka på hur mikrofonen hålls och därför låter mer jämna.

I nyhetsstudio används ofta små klämmikrofoner i stället, men för liveframträdanden på scen eller på event är valet i praktiken mellan de här två. Tänk på vem som ska prata, hur mycket hen rör sig och hur mycket tid du har för provlyssning.

Om du är nybörjare och ska välja vad du själv vill träna mest på, börja med handmikrofon. Den lär dig hur avstånd och riktning påverkar signalen, och den gör fel hörbara på ett sätt som snabbt skärper örat. Det är lättare att förstå ljudkedjan när effekten av varje rörelse syns direkt i nivåmätaren.

För en produktion där personen ska röra sig fritt, eller där du vill ha jämnast möjliga ljud med minst risk för rundgång, är headset det säkrare valet. Satsa då på ordentlig montering och en noggrann ljudkontroll före start.

Min praktiska slutsats är därför: handmikrofon för att lära sig, headset för att leverera stabilt. Vi låter deltagarna prova båda i kursens ljudmodul, så att du ser och hör skillnaden med egna öron innan du bestämmer dig.