Ida och festivalscenen: första sändningen med fyra kameror

Ida hade filmat i flera år, mest korta reportage och intervjuer med en enda kamera. När hon anmälde sig till modulen om livesändning från scen och event sa hon rakt ut vad hon saknade: hon hade aldrig varit med när flera kameror ska klippas ihop i realtid, och hon visste inte hur en sändning hänger ihop när ingen kan ta om.

Jag träffade henne första gången vid riggen i studion, där vi gick igenom skillnaden mellan att vara fotograf och att vara en del av ett team. På scen är kameran bara en länk i en kedja. Bilden går vidare till en bildmixer, någon annan väljer vad som syns, och du får höra om det i hörlurarna. Det var den förskjutningen Ida behövde vänja sig vid.

Hon var rak med att hon hellre ville misslyckas på övningen än på en riktig scen. Det tyckte jag var en bra utgångspunkt.

Innan någon kamera kopplades in satt vi med en enkel scenplan. Vi ritade upp var artisterna skulle stå, var publiken fanns och vilka vinklar som var möjliga. Ida fick ansvar för kamera två, en halvnära vinkel från sidan, och bestämde själv vilka bilder hon skulle leta efter under varje låt.

Det som överraskade henne var hur mycket arbete som ligger i förberedelsen. Vi skrev ett körschema med låtordning och bildplan, och varje kameraoperatör fick sina anvisningar på ett kort. Hon sa efteråt att kortet gjorde att hon slutade gissa och började lyssna.

Vi gick också igenom vilka signaler som gäller i hörlurarna, så att alla visste när de var nästa i tur.

• Rita upp scen och publik innan något kopplas in
• Ge varje kamera en egen uppgift per låt
• Skriv ner körschemat så att alla läser samma version

Modulen bygger på att deltagarna får prova både fasta kameror på stativ och mobil utrustning. Ida fick en handhållen kamera för närbilder bland publiken och lärde sig att röra sig utan att störa de andra bilderna. Det kräver en annan sorts uppmärksamhet än studioarbete, eftersom man ständigt måste läsa av vad som händer runt omkring.

Vi pratade mycket om kablar och signalvägar. En lös kontakt på en scen märks först när bilden försvinner, så vi övade på att felsöka snabbt och att säga till i rätt ögonblick. Ida var först med att lägga tejp på kablarna så att alla kunde se vilken som hörde till vilken kamera.

Den lilla rutinen sparade oss flera minuter vid andra repetitionen, och hon fick äran för det av hela gruppen.

Vid andra genomkörningen tappade Ida bilden mitt i en låt. Hon hade rört sig bakom en högtalarstack och tappade kontakten med bildproducenten, som just då ropade efter hennes vinkel. Det blev några sekunder av tomt svart innan regin valde en annan kamera.

Det är precis den sortens stund som övningen är till för. Vi stannade och gick igenom vad som hänt, utan att peka finger. Ida hade inte gjort något konstigt, men hon hade inte sagt var hon var på väg. Lösningen blev en kort fras i hörlurarna innan hon bytte position.

Efter det blev hon mer och mer bekväm med att prata i kommunikationskanalen, och det märktes direkt på hur lugn hon blev.

När det var dags för genomkörningen med publik var Ida redan van vid tempot. Hon höll sin vinkel, bytte plats när hon sagt till och hjälpte en annan deltagare som fastnat med sin kabel. Hela sändningen gick i ett svep, utan några avbrott.

Efteråt sa hon att den största skillnaden var att hon slutat tänka på sin egen bild och i stället tänkte på helheten. Det är ett tecken på att man börjar förstå arbetet i en livesändning, och det går inte att läsa sig till.

Hon bad om att få vara med i nästa övning, nu som bildproducent, för att se hur det ser ut från andra sidan av hörlurarna.

Ida är ett exempel på någon som kom med viss förkunskap men utan scenvana. Modulen kräver att du är bekväm med grundläggande kameraarbete och vill arbeta i grupp. Du behöver inte ha sänt live tidigare, men du ska vara beredd att öva samma moment flera gånger.

Vi lovar inga jobb eller färdiga yrkesroller. Det vi kan ge är praktisk träning i att sända från scen med flera kameror, och en förståelse för hur ett team kommunicerar när allt sker i realtid.

Hur långt du sedan tar det, och i vilken typ av produktion, är upp till dig och vad du vill arbeta med.